Hur Många Vindkraftverk Finns Det I Sverige?

Hur Många Vindkraftverk Finns Det I Sverige
I Sverige installerades 357 vindkraftverk under 2020, med 1,4 GW i installerad effekt. Vid slutet av 2020 fanns det 4 333 vindkraftverk. Sammantaget bidrog vindkraften med ungefär 16 procent till Sveriges elproduktion under 2020, vilket motsvarar 27,5 TWh.

Piteå kommun har störst installerad effekt från vindkraft. Energimyndigheten publicerar ny officiell statistik över vindkraft i Sverige. Den visar att det under 2020 producerades 27,5 TWh el från vindkraftverk i Sverige jämfört med 19,8 TWh år 2019. Den totala installerade effekten uppgick till 10 GW år 2020 jämfört med 8,7 GW år 2019.10 GW vindkraft skulle kunna producera mer el årligen än Stockholms län använder under ett helt år.

Elproduktion från vindkraftverk kommer främst från elområde 2, vilket är Jämtlands län, Västernorrlands län, Gävleborgs län, Västerbottens län, samt delar av Dalarnas län. Under 2020 producerades 10,4 TWh el i elområde 2, vilket motsvarar 38 procent av Sveriges totala elproduktion från vindkraft.

Hur många vindkraftverk finns det i Sverige 2023?

Elförsörjning 2023

Jan Feb
Produktion inom landet 15 985 15 252
Vattenkraft (inkl. pumpkraft), netto 6 072 5 748
Vindkraft 3 997 4 046
Solkraft (nätansluten) 30 101

Hur många vindkraftverk behövs för att försörja Sverige?

En jämförelse av kostnaderna för nyproducerad vind- och kärnkraft. För cirka ett och ett halvt år sedan publicerade jag en artikel i energinyheter.se där jag också inkluderade en kalkyl som jämförde ny vindkraft med ny kärnkraft. Att kalkylen höll för kärnkraft har jag fått verifierad.

  1. TVO (ägarna till den nya finska reaktorn, Olkiluoto-3) har angett att de kommer att kunna producera el till en kostnad motsvarande 40 öre per kWh.
  2. Min beräkning kom in något lägre än så men enbart beroende på att jag antagit 80 års drifttid, medan den finska uppskattningen är mer försiktig med en förväntad ekonomisk livslängd om 60 år.

Av Sven Olof Andersson Hederoth Detta visar emellertid på vikten av ingångsvärden vid varje sådan kalkyl. Självklart kan det tyckas, men beroende på vilka antaganden man gör angående livslängd, kapacitetsfaktorer, underhållskostnader med mera kan man få fram nästan vilka si ror som helst.

  1. Detta förhållande används också av lobbyorganisationer, politiska partier, elproducenter och andra intressegrupper för att framhäva sin preferens och agenda.
  2. Energiforsk har nyligen publicerat en mycket intressant analys av kostnader för ny kraftproduktion och vi ska ta en titt på vilka resultat de kommit fram till och vilka förutsättningar de utgått ifrån.

Energiforsk använder en så kallad “Levelized Cost of Energy”-beräkning (LCOE) vilket är berömvärt inte minst eftersom väldigt få politiker tycks ha förmåga att tänka i termer av livscykler. Man har också förstått skillnaden mellan planerbar och väderberoende produktion Rapporten uppvisar emellertid också ett par svagheter vilket jag kommer att diskutera längre fram.

  1. Den billigaste produktionen i Energiforsks analys är landbaserad vindkraft (24 öre) och den dyraste är solkraft (villasystem) med 107 öre per kWh.
  2. Eftersom den politiska debatten företrädesvis har handlat om prisskillnaden mellan vind- och kärnkraft, kommer denna analys att koncentrera sig på dessa kraftslag.

Vindkraft Den landbaserade vindkraftens investeringar ligger på i genomsnitt strax under 11 miljoner kronor per MW installerad effekt (Figur 1). Detta är ett rimligt om än ganska lågt antagande. Förväntad kapacitetsfaktor1 är 37% vilket förefaller vara mycket högt.

Baserat på Svenska Kraftnäts statistik för 2021 är den genomsnittliga kapacitetsfaktorn för landbaserad, svensk vindkraft 26%. Man kan tänka sig att framtida vindkraft kommer att ha en högre kapacitetsfaktor i takt med att rotordiametrarna ökar i storlek och verken blir högre vilket gör att de bättre kan utnyttja vinden på lite högre höjd över markytan, men att det skulle bli en så kraftig ökning verkar inte troligt.

En faktor som Energiforsk inte har speci cerat i detalj är kostnaderna för att ansluta vindkraftverken till elnätet. Beroende på geografisk situation och vindkraftsanläggningens storlek kan dessa kostnader variera stort. Energiforsk antyder att anslutningskostnaderna är inkluderade i den ursprungliga investeringen.

Det finns mycket lite som tyder på att de angivna si rorna skulle kunna svälja även dessa relativt omfattande arbeten. Energiforsk använder begreppet “Fullasttimmar”, vilket inte defnieras i detalj men som borde vara lika med kapacitetsfaktor. En annan mycket viktig faktor är den ekonomiska livslängden.

Energiforsk har satt den till mellan 25 och 30 år för landbaserad, och upp till 30 för havsbaserad vindkraft, vilket förefaller vara i överkant. Professor Gordon Hughes i Edinburgh har analyserat kostnaderna och kapacitetsutnyttjandet i såväl Storbritannien som Danmark,

  1. Några av hans viktigaste slutsatser i detta sammanhang är: • I Storbritannien har den genomsnittliga kapitalkostnaden för havsbaserad vindkraft fördubblats sedan 2008 och antaganden om att dessa kostnader skull sjunka dramatiskt i framtiden är inte trovärdiga.
  2. Det ska också påpekas att Energiforsk inte heller ger sig in i spekulationer om framtida kostnader.

• Drifts- och underhållskostnaderna för en ny 2-3MW anläggning som tagits i drift 2019 kan vara så hög som 1 miljon kronor per år. Detta är avsevärt mer än Energiforsks antaganden. Till viss del bestäms kostnaderna av det geografiska läget. Om man till exempel måste flyga in material och personal med helikopter blir självfallet kostnaderna högre än om vindkraftverket enkelt kan nås med vägfordon.

• Den elektriska uteffekten från ett vindkraftverk sjunker med stigande ålder. Det handlar dels om ren åldring (erosion av turbinblad som reducerar verkningsgraden) och slitage med påföljande ökning av underhåll. Denna kapacitetsminskning kan vara mycket stor, flera tiotals procent inom det tidsspann som diskuteras i Energiforskrapporten.

Det är mycket anmärkningsvärt att Energiforsk inte identifierat denna faktor. • Drifts- och underhållskostnader stiger med ökande ålder på anläggningen. Hughes anger att ökningen är 2.8%/år för landbaserad och 5%/år för havsbaserad vindkraft. Detta sätter fokus på ett intressant problem: Hur länge är det lönsamt att driva ett kraftverk vidare? • Livslängden har en betydelse för kapacitetsfaktorn.

  1. Ett gammalt verk får antas vara utsatt för fler och allvarliga störningar och ju äldre det blir, desto större kommer underhålls- och reparationsinsatserna bli.
  2. En kombination av hög kapacitetsfaktor och lång livslängd är omöjlig och det förvånar att Energiforsk inte uppmärksammat detta.
  3. Energiforsks antaganden om framför allt livslängd och kapacitetsfaktorer måste alltså ifrågasättas.

Uppgifter om kostnader för nedmontering, bortforsling och avfallshantering av vindkraftverkens komponenter när det tjänat ut saknas också. Till viss del kan sådana kostnader balanseras av återvinningsvärdet (skrotvärdet), framför allt för stålkomponenter.

Återigen är det geografiska läget avgörande. Däremot finns det ännu inget sätt att återvinna turbinbladen (vingarna). Dessa är tillverkade av kompositmaterial och sådana är notoriskt svåra och kostsamma att återvinna. I såväl USA som Danmark har man löst problemet med direktdeponi, man gräver helt enkelt en grop i marken och skyfflar lite jord över.

Detta låter kanske billigt men bladen måste transporteras hela (upp till 100 meter långa komponenter) eftersom man absolut inte vill börja skära dem i bitar i naturen för att undvika spridning av mikroplaster i stor omfattning. Ett liknande problem är fundamenten av armerad betong. Bortsett från de etiska och miljömässiga frågetecken detta ger upphov till kan man konstatera att rivning och avfallshanteringen inte på något sätt blir “gratis” eller närmare noll tack vare skrotvärdet. För havsbaserad vindkraft (Figur 2) är resonemangen liknande med skillnaden att allting blir dyrare till havs (uttryckt som kostnad per kWh): Investeringskostnaderna (dubbel), drift och underhåll (dubbel), anslutningar (gissningsvis tiofaldig), nedmontering och avfallshantering (2-5 ggr). Lillgrunds vindkraftverk utanför Malmö togs i drift 2008. Foto: Hans Blomberg. © Vattenfall AB 1 Energiforsk använder begreppet “Fullasttimmar”, vilket inte defi nieras i detalj men som borde vara lika med kapacitetsfaktor. Variationsanalys För att avgöra betydelsen av olika antaganden om livslängd och kapacitetsfaktor beräknats för olika fall. Det blir tydligt att två tumregler kan användas: • Om kapacitetsfaktorn minskar med 10 procentenheter, ökar den totala produktionskostnaden med 15 öre/kWh (Figur 3).

  1. Om den ekonomiska livslängden minskar med 10 år, ökar den totala produktionskostnaden med 9 öre/kWh (Figur 4).
  2. Observera att för varje år som ett vindkraftverk används ökar dessutom drifts- och underhållskostnaderna vilket försämrar lönsamheten.
  3. Den beräknade produktionskostnaden påverkas alltså inte nämnvärt vid en antagen lång livslängd.

Om man ansätter mer konservativa värden på kapacitetsfaktor och ekonomisk livslängd, och relativt blygsamma värden på rivning, åter-vinning och avfallshantering, anslutning och vägbyggen kommer man att hamna på betydligt högre siffror än Energiforsk (Figur 5).

Som nämnts ovan, blir kostnaderna för havsbaserad vindkraft alltid betydligt högre. Inte minst anslutningskostnaderna kommer att utgöra en betydande del av investeringskostnaderna. Den totala kostnaden för havsbaserade vindkraftverk är dessutom beroende av ett antal faktorer som avstånd till land, havsbottens beskaffenhet, havsdjup, vindförhållanden mm.

Allt detta gör det i stort sett omöjligt att ta fram en generisk kostnadsmodell. Varje projekt måste analyseras individuellt. Energiforsk har valt att representera havsbaserad vindkraft med en anläggning med en sammanlagd effekt om 500 MW. Detta skulle motsvara 50 st 10 MW turbiner med en investering om 12.5 miljarder kronor.

De övriga parametrarna: Fullasttimmar/kapacitetsfaktor. Här väljer Energiforsk en siffra om 50% vilket förefaller vara väldigt högt. Statistik från Storbritannien anger värden mellan 35 och 50%, där de högre värdena är för relativt nya projekt och de lägre för anläggningar som varit i gång ett tag. Visserligen finns det fog för antagandet att nya anläggningar med större turbiner skulle kunna vara effektivare men samtidigt är sannolikt kapacitetsfaktorn lägre mot slutet av den ekonomiska livstiden, och hela livscykelperioden måste tas i beaktande.

Livslängd. Energiforsk anger en förväntad livslängd om 30 år för nya, havsbaserade vindkraftverk vilket känns som en lång tid för en anläggning som står ute till havs och slits mycket hårt. För landbaserad vindkraft har Energiforsk angett ett spann mellan 25 och 30 år. Kärnkraft Två stora och helt avgörande skillnader mellan vindkraft och kärnkraft är livslängden på anläggningen och kapacitetsfaktorn. En ny kärnreaktor kommer att ha 3–4 gånger så lång livslängd och åtminstone dubbelt så hög kapacitetsfaktor som ett nytt vindkraftverk.

Energiforsk har också uppmärksammat detta förhållande i sin rapport. Ny kärnkraft belastas hårt med finansiella kostnader. Dels är initialinvesteringen hög, dels är byggtiden relativt lång. Energiforsk anger att kapitalkostnaderna är minst lika stora som investeringskostnaderna. Detta är mycket anmärkningsvärt eftersom det antyder att kärnkraften belastas för att ett nytt kärnkraftverk kan användas länge.

Denna asymmetri i presentationen gör en jämförelse mycket svår. Frågan är om Energiforsk gjort ett tankefel i detta? Om man jämfört ett vindkraftverks kapitalkostnader under 20 år med ett kärnkraftverk under 60 år blir jämförelsen inte rättvis. Vindkraftverket måste ju ersättas tre till fyra gånger under kärnkraftverkets livslängd och båda kraftslagens kostnader borde jämföras under samma period.

  1. Om man utgår från att man är en “ongoing concern” så borde investeringarna för nya vindkraftverk under kärnkraftverkets livslängd ges samma finansiella vikt som reinvesteringar i kärnkraftverket (Figur 7).
  2. Periodiseringen av ett stort projekt som ett kärnkraftverk är heller inte självklar.
  3. Utan att ha insikt i gängse kontraktsfilosofi får man utgå ifrån att betalningsströmmarna delas upp i trancher där varje aktivitet finansieras löpande.

Det betyder att relativt små belopp betalas under perioden med tillståndsansökan, miljöprövning mm. När själva byggandet kommer igång fakturerar leverantören med stor sannolikhet löpande eller mot uppnådda milstolpar. En viss del betalas ut först efter att anläggningen tas i drift och så vidare. En kalkyl helt utan ränta, med en rak avskrivning av investeringen över den ekonomiska livslängden och alla andra parametrar oförändrade från tabell ovan ger ett kWh-pris om 33 öre/kWh. Detta värde skiljer sig dramatiskt från de 49-64 öre som anges ovan. Energiforsk anger också att ca hälften av de kostnader de beräknat består av just finansiella kostnader. Ägaren till den nya reaktorn i Finland, TVO, har angett att man kommer att producera el för motsvarande ca 40 öre/kWh. Detta är ett mycket intressant värde eftersom det indikerar vad som är möjligt med nya kärnkraftverk. TVO-3 har dessutom varit ett mycket svårt projekt med kostnadshöjningar och förseningar.

  • I ett mer framgångsrikt projekt, särskilt om man samtidigt eller kort efter varandra bygger flera reaktorer borde det gå att hålla nere kostnaderna.
  • Man säger också att av de ca 80-100 miljarder kronor som projektet kostat, kommer TVO bara att betala 55 miljarder efter överenskommelse med leverantören, vilket antyder att 55 miljarder är den summa projektet hade kostat om projektet inte råkat ut för problem.
See also:  Hur Funkar Onlyfans?

I Energiforsks tabell ovan (Figur 7), blir också investeringen cirka 64 miljarder i det låga alternativet, vilket skulle kunna motsvarar 55 miljarder i 2010 års pengavärde. Andra kostnader, back-up, lagring, systemtjänster mm I ett nationellt försörjningssystem måste man förutom att erbjuda tillräckligt med energi över en viss tidsperiod också garantera tillräcklig effekt i varje ögonblick. Detta behövs dels för att hålla elnätet stabilt, dels för att säkerställa trefasnätets optimala funktion.

Eldistributörer klagar idag på att de ser mycket mer så kallad reaktiv effekt i nätet 2. Traditionell elproduktion med stora generatorer med svängmassa kan hålla nätet stabilt, tusentals asynkrona vindkraftverk har svårare att bidra med sådana tjänster. Kraftslagens plats i elförsörjningen Vindkraften dras med ett stort problem: Det är väderberoende.

Man vet aldrig om det ger noll eller 5 000 MW eller mer. Det här har hittills kunnat hanteras dels av vattenkraften som kan reglera variationer i såväl produktion som förbrukning i elnätet. Men framförallt har en stadig basproduktion av kärnkraft stöttat elnätet med stabil tillgång på el som fungerar 24/7 med mycket hög tillgänglighet under den tid på året då elen behövs som mest.

Den svenska kärnkraften kommer att försvinna om kanske 10-30 år, av åldersskäl. Då står vi eventuellt inför en situation där vindkraften ska ersätta kärnkraften och dessutom klara av att försörja alla de ambitiösa projekt som regering och näringsliv tycks vilja ha. Det diskuteras ett ökat elbehov motsvarande 50-100% av dagens produktion.

Den svenska vattenkraftens sammanlagda maxeffekt om ca 14 000 MW utgör ungefär 50% av behovet under topplasttimman idag. För att ersätta kärnkraften behöver man bygga ca 20 000 nya vindkraftverk under en 20-årsperiod. Detta skulle innebära 1 000 nya verk om året, tre om dagen i 20 år.

  • Men eftersom vindkraftens livslängd bara är ca 20 år så blir det att börja om från början efter 20 år.
  • Man kommer alltså att tvingas bygga tre nya vindkraftverk om dagen i all evighet, till en kostnad om 40 miljarder per år.
  • Efter en sådan utbyggnad kommer vindkraften att ha en maximal effekt om 30 000 MW, men därefter kommer lika mycket att behövas för utbyggnaden av alla klimatomställningsrelaterade projekt (Hybrit, elbilar mm).

Var kommer den kapaciteten ifrån? En del kan kanske täckas av import och diverse värmekraftanläggningar, man kan kanske hoppas på 5 000 MW från sådana källor. Men resten då? De flesta politiker verkar helt övertygade om att det finns lagringsmöjligheter för el.

  • Men ett lagringssystem skulle behöva ha en kapacitet om 100% av den behövda effekten under ca 2/3 av tiden i ett vindkraftsbaserat elsystem.
  • Enkelt uttryckt betyder det att man behöver kapacitet under 2 dagar och den tredje blåser det så att man kör på full effekt för att fylla upp lagret.
  • Det ger en kapacitetsfaktor om 33%.

Om vi tar fallet med ett utbyggt system så motsvarar det 30 000 MW * 48 timmar = 1 440 GWh. Detta motsvarar kapaciteten i 1.5 miljarder bilbatterier, motsvarande alla batterier i alla världens bilar. Om man istället skulle bygga en damm med 10 meters fallhöjd så kräver det ett öde om 300 000 kubikmeter vatten per sekund.

  • Dammens storlek måste vara ca 50 miljarder kubikmeter.
  • Om man räknar med 5 meters djup så blir ytan på dammen 10 000 kvadratkilometer eller en yta om ca 100×100 km.
  • Det motsvarar ungefär ytan av Skåne.
  • Men det finns ytterligare en dimension: Den där lagringen måste ju på något sätt “laddas” under tiden som vindkraften levererar, vid sidan om så att säga.

Det betyder att på en dag ska man kunna fylla lagret. Med vad? Ja, om man frågar den nuvarande regeringen så blir säkert ryggradssvaret “VINDKRAFT”, och då behövs ytterligare 60 000 MW för att åstadkomma det. Det skulle alltså innebära att man behöver tiotusentals vindkraftverk till Visserligen kan man kanske dra av en del på den summan för att vi kan importera och dessutom är verkligheten annorlunda än min “baksidan på en krognotaberäkning”, inte minst eftersom man för det mesta har någon vind, men slutsatsen måste ändå bli: Det går inte Vindkraften kan bara fungera i ett produktionssystem där det finns tillräckligt med backup.

Kärnkraften å andra sidan producerar hela tiden 100% effekt. Där behövs inga backup- eller lagringslösningar. Slutsatsen måste bli att för att göra jämförelsen med kärnkraft rättvis så måste man åtminstone dubblera de kostnader för vindkraft som presenterats här. Man behöver ett backup-system med värmekraft som kan ta över produktionen under de dagar det inte blåser tillräckligt.

Erfarenheter från bland annat Danmark visar också mycket riktigt att ett elförsörjningssystem med enbart vindkraft inte fungerar. Danmark har därför i princip två helt parallella elproduktionssystem, det ena med vindkraft och det andra med olika former av värmekraft.

Självklart ökar denna lösning kostnaderna dramatiskt. Lönsamhet För att täcka in de stora variationer i produktion som blir fallet om man har en stor andel vindkraft i systemet kommer balansen tillgång/ efterfrågan att präglas av stora svängningar. Lika stora svängningar kommer det att bli i priset. När vindkraften producerar stora mängder el, mer än vad som behövs för den svenska marknaden och för de marknader där det finns överföringskapacitet, kommer priset att vara mycket lågt, och kanske måste man rentav stoppa en andel av vindkraftverken.

När det inte blåser tvingas man att antingen importera el eller gripa till olika lagringsmöjligheter. Lagring som har kostat i produktion, lagring och uttag från lagret. Det är svårt att se hur man ska kunna få stabil och långsiktig lönsamhet i ett sådant system.

  • Det påminner lite om bondens dilemma: När skörden är god, är priserna låga, när skörden är dålig är priserna höga.
  • Misstanken är att i ett sådant läge blir i princip all vindkraft olönsam och endast de vindkraftsanläggningar som har haft fastprisavtal under 10-15 år (PPA) i ryggen kommer att överleva.

Men när ett sådant avtal löper ut, sammanfaller det med att drifts- och underhållskostnaderna ökar, och ägarna kommer sannolikt att vara mycket restriktiva med i att investera i livstidsförlängande åtgärder. Risken är att vi kommer att se ett stort antal vindkraftsanläggningar med ekonomiska problem i en snar framtid.

  1. Vi kommer troligen också se övergivna vindkraftsanläggningar där mindre nogräknade investerare drar vidare till nya och mer lönsamma projekt någon annanstans.
  2. Så länge dessa förhållanden fortsätter kommer ingen att vilja investera i kärnkraft heller.
  3. Ingen vill utsätta sig för risken med stora svängningar i pris.

Det är inte svårt att tänka sig ett scenario där ingen vill investera i någon form av elproduktion. Detta vore självfallet ett katastrofalt tillstånd för svensk elförsörjning. Analys och slutsatser När man läst Energiforskrapporten kan man förledas att dra slutsatsen att landbaserad vindkraft och kärnkraft är ungefär lika dyra, medan havsbaserad vindkraft är dubbelt så dyr.

  • Men detta gäller enbart om vindkraften har en annan energikälla med sammanlagd effekt ungefär lika stor som vindkraftens egen att luta sig mot.
  • Landbaserad vindkraft kostar mellan 35 och 45 öre/kWh beroende på vilken ekonomisk livslängd man tror att vindkraftverket kommer att ha.
  • Havsbaserad vindkraft är dyrare än de flesta andra kraftslag.

Avgörande faktorer är livslängd, havsdjup, havsbottens beskaffenhet och avstånd till land. Jag skulle tro att 70 till 85 öre/kWh utgör ett rimligt kostnadsspann för havsbaserad vindkraft. Men om backup-kraft eller lagring måste installeras i nätet så kommer en mer rättvisande siffra för land- respektive havsbaserad vindkraft att bli 70-100 öre/kWh och 150-200 öre/kWh.

  1. Ju större andel vindkraft, desto dyrare blir det eftersom det också kommer att kräva backuplösningar eller lagring.
  2. Ett nytt kärnkraftverk kommer att producera el till en kostnad mellan 35 och 50 öre/kWh, mycket beroende på tillståndsprocessen, projektstorlek, projekterfarenhet mm.
  3. De kraftslag som omfamnas av svenska politiker på senare tid, villasystem för solkraft och havsbaserad vindkraft är också de i särklass dyraste◆ Referenser 1.

El från nya anläggningar, Energiforsk, Rapport 2021:714.2. Wind Power Rhetoric & Reality, Volume I “Wind Power Cost in Denmark.” Gordon Hughes, School of Economics, University of Edinburgh. Renewable Energy Foundation 2020.3. Wind Power Rhetoric & Reality, Volume II “The Performance of Wind Power Costs in the United Kingdom.” Gordon Hughes, School of Economics, University of Edinburgh.

Hur många vindkraftverk finns det i Tyskland?

Branschen talar om kris – I hela Tyskland står för tillfället omkring 30 000 vindmöllor, I år räknar vindenergins centralorganisation Bundesverband WindEnergie med att möllorna producerar så mycket el som aldrig tidigare. Det nya rekordet betyder bland annat att vindkraften går förbi brunkolen som viktigaste energikälla i landet. Hur Många Vindkraftverk Finns Det I Sverige Bildtext År 2030 ska 65 procent av elen komma från förnyelsebara källor. Bild: Yle/Johnny Sjöblom Tyskland,elektricitet,Elektricitetsproduktion och -distribution Siffrorna till trots, betonar centralförbundet BWE ändå att vindkraftsbranschen är i kris – det byggs helt enkelt inte tillräckligt många nya vindmöllor.

Hur många vindkraftverk finns det i Danmark?

Danmark är Europas och världens ledande land inom vindkraft, År 2022 producerade Danmarks vindkraft el motsvarande 53,4 procent av landets totala elförbrukning. Vind och sol svarade tillsammans för 59,6 procent av elproduktionen. Vindkraften stod 2019 för sammanlagt 16,14 TWh, varav 9,95 TWh på land och 6,19 TWh till havs.

I Danmark fanns 2019 drygt 6 000 vindkraftverk. Det kan jämföras med Sverige som sista december 2019 hade 4 099 vindkraftverk, trots att Danmark till ytan inte är större än Jämtland.2019 invigdes vindkraftparken Horns Rev 3 på 407 MW. Parken Kriegers Flak på 600 MV färdigställdes 2021. Efter dem kommer Vesterhav Syd, 170 MW och Vesterhav Nord, 180 MW, som ska vara i full drift vid utgången av 2023,

Alla dessa havsbaserade parker är byggda och ägda av svenska Vattenfall som är den största leverantören av havbaserad vindkraft i Danmark där Vattenfall står för mer än hälften av den installerade effekten.

Vem äger mest vindkraftverk i Sverige?

Ett statligt kinesiskt bolag är den enskilt största ägaren av svensk vindkraft. Samtidigt som Danmark vänder ryggen åt kinesiska aktörer i en stor vindkraftssatsning pressas nu den svenska regeringen på svar om eventuella åtgärder. Det statliga kinesiska bolaget CGN är den största ägaren av svensk vindkraft, enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi, vilket Sveriges Radio rapporterade i början på maj.

Kina styrs av en auktoritär regim. Landet saknar ett oberoende rättsväsende, fria medier och fått kritik för bristande mänskliga rättigheter. I Danmark har statsminister Mette Fredriksen slagit fast att kinesiska aktörer inte kommer att få delta i en planerad storsatsning på vindkraft i Nordsjön. “När det handlar om kritisk infrastruktur, samarbetar vi med länder som vi också delar säkerhetsintressen med”, sade hon till tidningen Finans förra veckan.

Samtidigt pressas nu regeringen på svar kring det kinesiska ägandet i vindkraften. Den 9 maj ställde riksdagsledamoten Markus Wiechel (SD) en skriftlig fråga till energiminister Khashayar Farmanbar (S) om regeringen kommer att vidta åtgärder “mot bakgrund av det stora kinesiska inflytandet eller ägarskapet av svensk energiproduktion”.

  • Bland annat kritiserar Wiechel regeringen för att inte ha agerat på ett förslag från direktinvesteringsutredningen, som innebär att investeringar i energiinfrastruktur ska omfattas av ett granskningssystem.
  • I sitt svar, daterat 18 maj, skriver Khashayar Farmanbar att regeringen är “väl medveten” om att utländska investeringar i exempelvis kritisk infrastruktur “kan innebära säkerhetsrisker”.
See also:  När Betalar Man 50 Skatt?

Vad gäller förslaget från den direktinvesteringsutredningen konstaterar energiministern enbart att det bereds i Regeringskansliet utan att ange någon tidsram för ett beslut. Vidare understryker han att det nu är möjligt att “stoppa överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet” sedan reglerna i säkerhetsskyddslagen skärptes den 1 januari 2021.

Hur många vindkraftverk finns det i Finland?

Vindkraft är en förnybar och nästan utsläppsfri form av energiproduktion. Vindkraft är också en nationellt självförsörjande form av energi som är relativt snabb och förmånlig att producera. Att öka vindkraften spelar en viktig roll när det gäller att uppnå Finlands klimatmål.

Cirka 9 procent av vår årliga elförbrukning kommer från vindkraft. Vid utgången av 2021 hade Finland nästan tusen vindkraftverk med en kapacitet på sammanlagt över 3 200 megawatt. Vindkraftsbyggandet ökar kraftigt, och 2021 byggdes 141 nya vindkraftverk. Samtidigt har vindkraftverken blivit större, och de vindkraftverk som planeras nuförtiden blir 250–300 meter höga.

I planeringen av områdesanvändningen förbereder man sig på att använda Finlands vindkraftpotential i omfattande utsträckning i enlighet med den nationella klimat- och energistrategin (2016). Den nya klimat- och energistrategin blir färdig 2022.

Klimat- och energistrategin | Arbets- och näringsministeriet

Hur vindkraftverken inverkar på bland annat naturen och människans livsmiljö beror i stor utsträckning på var de är belägna och på miljövärdena i området. Utbyggnaden av vindkraft förutsätter anpassning till den omgivande markanvändningen och att vindkraftverkens skadliga effekter beaktas i tillräcklig utsträckning. Vindkraften måste också ha lokalt godkännande.

Hur lång är livslängden på ett vindkraftverk?

Dagens vindkraft fasas ut mellan 2025 och 2035. Nyinstallationer skulle då behövas för en fortsatt stor vindkraftsproduktion. Vindkraftsturbiner designas vanligen för en livslängd på 20 till 25 år, ibland även upp till 30 år.

Hur mycket pengar får man för ett vindkraftverk?

Vindkraft – en bra affär för markägaren ons, feb 29, 2012 11:57 CET Att arrendera ut mark för vindkraftsprojektering är ofta en lönsam affär för markägare. Normalt ligger arrendet för ett vindkraftverk på cirka 150 000 kronor per år. – Det innebär 3 miljoner kronor i intäkter till markägaren under de cirka 20 år som är ett vindkraftverks beräknade livslängd, säger CRC Vindkrafts vd Claes Bühler.

Ett normalt vindkraftverk tar endast i anspråk den yta av marken som krävs för att gjuta fast tornet. Det innebär att jord- och skogsbruk ofta kan bedrivas som vanligt i anslutning till verket. För markägaren innebär det ett effektivt och lönsamt användande av sin mark. – När vi projekterar mark för etablering av vindkraft har vi alltid en nära och personlig dialog med markägaren.

Förutom ersättning för arrende kan vi i samband med bygget ofta hjälpa till att anlägga vägar och uppställningsplatser som är till nytta för markägarens ordinarie verksamhet, säger Claes Bühler. En markägare som planerar att upplåta sin mark för etablering av vindkraft är Svante Syk.

  1. Tillsammans med ett 30-tal markägare har han varit med och bildat markägarföreningen Bråta vindkraftpark som förfogar över cirka 700 hektar mark fem kilometer norr om Hova.
  2. Det är mark som Gullspångs kommun efter inventering har anvisat som särskilt lämplig för vindkraftsetablering.
  3. Jag har huvudsakligen lågproducerande moss- och skogsmark så för mig som markägare är det ett bra sätt att få en vettig ekonomisk avkastning på marken.

Föreningen bidrar dessutom till uthållig och förnyelsebar energiproduktion på mark som ligger långt ifrån bebyggelse och inte påverkar våra grannar, vilket känns väldigt positivt för oss som markägare. Markägarföreningen Bråta vindkraftpark har i dialog med CRC vindkraft krävt att ett av de planerade verken blir ett andelsverk som görs tillgängligt för delägande för alla som bor i kommunen.

Inte bara för de som äger mark i området. – Vi vill att så många kommuninvånare som möjligt blir delaktiga i det här projektet. Det är inte bara markägare som ska tjäna pengar på vinden, den ska vara tillgänglig och till nytta för alla, säger Svante Syk. För mer information, kontakta: Claes Bühler, vd CRC Vindkraft.

Tel: 070-546 94 84. E-post: [email protected] Svante Syk, markägarföreningen Bråta. Tel: 070-333 01 01. E-post: [email protected] CRC vindkraft startade sin verksamhet i Göteborg 2008 och arbetar med allt från prospektering av mark till leverans av nyckelfärdiga vindkraftverk.

I februari 2012 inviger företaget sina två första vindkraftverk på Tjurhöjden i Molkom, 35 kilometer nordost om Karlstad i Värmlands län. Verken, som är de första kinesiska vindkraftverken som uppförs i Sverige, är levererade av Sinovel – världens näst största tillverkare och vindkraftverk. CRC Vindkraft projekterar just nu för ytterligare 24 verk på fyra olika platser, i första hand i Mellansverige.

: Vindkraft – en bra affär för markägaren

Hur många solpaneler behövs för att ersätta ett kärnkraftverk?

När jag senast mållöst scrollade runt i TikTok gjorde research för en annan artikel snubblade jag på ovan video där Elon Musk påstår att täcker man ett område lika stort som skyddsområdet brukar vara runt kärnkraftverk med solceller skulle man få ut lika mycket el.

  • Det är helt galet men varje kvadratkilometer på jorden tar emot en gigawatt solenergi” säger Elon Musk i videon, “Faktum är att för många kärnkraftverk – och jag är inte emot kärnkraft.
  • Men om du tar ett kärnkraftverk och hela skyddsområdet runt den blir det ett ganska stort område runt de flesta kärnkraftverk.

Och om du täckte den marken med solpaneler, vilket skulle generera mer? Kärnkraftverket eller solpanelerna? Oftast är det solpanelerna.” Vänta nu, det här kan väl ändå inte stämma?! Visst brukar Elon Musk vara visionär och miljökämpe men nu har han väl tullat lite för mycket av batterielektrolyten och lyllesnackar i nattmössan? Kärnkraftverk genererar ju enorma mängder el medan solpaneler är klena? Nej, nej, nej, det här måste vi räkna på! Låt oss ta Forsmarks kärnkraftverk 12 mil norr om Stockholm som exempel. Dess tre reaktorer levererar sammanlagt 3271 MW, Som synes finns det en del skog kring den fram till närmsta bebyggelse. Hur många solceller skulle det behövas för att generera lika mycket el? Skulle de få plats i skogen? De vanligaste solpanelerna som idag monteras på villatak har 360 watt märkeffekt och är 1.8 m² stora. Hur Många Vindkraftverk Finns Det I Sverige Blåa kvadraten på ovan flygbild av Forsmarks kärnkraftverk är på 4×4 km. Skulle vi täcka den med solpaneler skulle de ha samma märkeffekt som kärnkraftverket. Elon verkar ha rätt? Den kvadraten är ju knappt större än själva kraftverket, långt mindre än skogen runt den.

  1. Så that’s it? Är det bara å riva alla kärnkraftverk och bygga solceller istället? Nåja, ta det lugnt, hold your bulldozers.
  2. Elon Musk är slug nog att prata om effekt, inte energi.
  3. Forsmarks kärnkraftverk har elektriska nettoeffekten 3271 MW men den kan leverera den effekten året runt, dag och natt.
  4. Medan solen lyser mest med sin frånvaro på natten.

För att inte tala om alla molniga dagar. Och snö på vintern. Solceller kan leverera upp till 200 watt per kvadratmeter. Oftast betydligt lägre. Den angivna peak effekten nås endast vid 25 grader kalla paneler och 1000 watt solinstrålning. Vilket inträffar väldigt sällan i verkligheten, speciellt i Sverige.

Forsmarks kärnkraftverk brukar leverera i genomsnitt 23,7 TWh el per år. En svensk solpark med märkeffekten 3271 MW skulle leverera knappt 3 TWh el per år (tumregeln är att en installerad kW ger ungefär 800 – 1100 kWh per år ). En åttondel så mycket el som kärnkraftverket. Inte nog med att solpanelerna levererar noll el på natten – även de flesta dagar presterar de långt under sin märkeffekt.

Så medan solcellerna kan få högst några enstaka toppnoteringar per år då de verkligen når 3271 MW effekt kan kärnkraftverket leverera den effekten dag och natt, vinter som sommar. I Forsmark vinner kärnkraften över solceller åtta gånger om. Men. I soligare länder närmare ekvatorn börjar ekvationen bli en aning bättre.

Med garanterat soliga dagar, dag efter dag, sommar som vinter börjar ekvationen se allt bättre ut. Förutom på natten då. Det skulle behövas en dubbelt så stort solpark och runt 40 GWh batterilagring för att kunna leverera 3271 MW el dag som natt från en anläggning i säg Saharaöknen. Den batterianläggning som då behövs skulle bli drygt 300 gånger så stor som den Tesla byggde i Australien,

Eller så skulle vi kunna skjuta upp solpanelerna i omloppsbana runt jorden.16 kvadratkilometer solpaneler som undvek jordskuggan skulle kunna leverera avbrottsfritt el i klass med ett kärnkraftverk. För det behövs det dock ett återanvändbart raketsystem som billigt kan frakta många ton med material till rymden Just det. TCS i fjol: Världens största solpark ska försörja Singapore med el 95% av elen i Singapore produceras idag från fossilt naturgas. Nu ska de bygga en enorm solpark 4000 km bort i Australiens öken som ska förse staden med el.33 GWh batterilager ska se till att strömmen fortsätter flöda även på natten. Det som var rena science-fiction för några år sedan blir allt mer genomförbart idag.

Hur många vindkraftverk finns det i USA?

Den totala vindkapaciteten i USA uppgår genom ökningen till 97 960 MW som fördelas på drygt 57 000 vindkraftverk i 41 stater och två amerikanska territorier. I sex stater står vindenergi för 20 procent av statens totala elproduktion.

Har Norge vindkraftverk?

En vindkraftspark med 151 vindkraftverk nära Trondheim i Norge producerar fortfarande el, även om vindkraftverk har dömts ut som olagliga för mer än 500 dagar sedan. Norges högsta domstol beslutade den 11 oktober 2021 att komplexet med 151 vindkraftverk, ett av de största i Europa, är olagligt.

Hur många vindkraftverk har Frankrike?

För i en europeisk jämförelse släpar landet efter: Frankrikes första 81 havsbaserade vindkraftverk är nu i drift utanför Saint-Nazaire – i Tyskland finns det redan 1 500.

Hur stort är Sveriges största vindkraftverk?

En allt större del av svensk elproduktion – I mitten av 2000-talets första årtioende fanns bara några hundra vindkraftverk i Sverige. Enligt statistik från branschföreningen Svensk Vindenergi fanns cirka 5 250 vindkraftverk installerade i slutet av år 2022.

  1. Det finns vindkraftverk i stora delar av Sverige, framförallt längs kusterna och på andra ställen med bra vind, och det byggs ofta flera vindkraftverk tillsammans i en “vindkraftspark”.
  2. Sveriges största vindkraftspark var länge den havsbaserade parken Lillgrund, en bit söder om Öresundsbron.
  3. Under 2017 byggdes dock den större vindkraftparken i Blaiken med en installerad effekt på 247,5 MW.

Den största vindkraftsparken i Sverige är år 2020 första etappen i det så kallade Markbygdenprojektet utanför Piteå som med sina 179 vindkraftverk har en installerad effekt på 644 MW. Etapp 1 av markbygdenprojektet producerar cirka 2,15 TWh per år, motsvarande elanvändningen för mer än 100 000 eluppvärmda villor eller hushållsel för över 1000 000 lägenheter.

  1. Vindkraften har på några år gått från att stå för en obetydlig del av elproduktionen till att år 2022 producera cirka 20 procent av den el vi använder i Sverige.
  2. Det planeras även för ytterligare utbyggnad beroende på att produktionskostnaderna sjunkit så att vindkraften idag är konkurrenskraftig utan subventioner.
See also:  Hur Många Har Varit På Månen?

Tyskland och Spanien är de länder som har mest vindkraft i Europa, räknat i installerad effekt. Den globala ledaren är Kina, som har över en tredjedel av världens installerade vindkraftskapacitet. I Danmark kommer mer än 40 procent av all elproduktion från vindkraft, vilket är den högsta andelen i världen.

Vad betalar Danmark för elen?

DEN AKUTA ELKRISEN – Den danska staten tar elkostnaderna efter att en viss nivå har uppnåtts men de pengarna ska betalas tillbaka senare, meddelade Danmarks statsminister Mette Frederiksen tidigare under hösten. Bild: Henning Bagger/Ritzau Scanpix, Mostphotos, Adam Ihse/TT Danmark är ett av de mest vindkraftsberoende länderna i Europa.

Det gör landet extremt sårbart i vinter. “Det blir fysiskt omöjligt för Danmark att täcka sina egna behov när det inte blåser”, säger experten Paul Frederik Bach till TN. Publicerad: 26 sep 2022, 14:33 Uppdaterad: 29 sep 2022, 10:39 Danmark har fått ta en tung smäll när de europeiska elpriserna rusat under sommaren.

Det genomsnittliga spotpriset på el i augusti landade på 485,74 öre per kWh i Danmark. I södra Sverige (SE4) kostade elen 304,99 öre under samma period. I kombination med en inflation på nästan 10 procent slår det hårt mot den danska ekonomin och även om Danmark inte har en lika tung och elintensiv industri som Sverige så har det danska näringslivet drabbats hårt.

  • Precis som i det svenska näringslivet minskar marginalerna nu snabbt och konkurserna ökar,
  • Dansk Erhverv (den danska motsvarigheten till Svenskt Näringsliv) konstaterar att de danska företagens elräkningar har ökat från 3,5 miljarder danska kronor under andra halvåret 2019 till 20 miljarder under det andra halvåret 2022.

För att stötta företag och hushåll har den danska regeringen gått in med cirka 6,8 miljarder euro vilket motsvarar 2 procent av Danmarks BNP. Det kan jämföras med den svenska regeringens insats på 1,6 miljarder euro och 0,29 procent av BNP. Men det danska upplägget är tuffare.

  1. Den danska staten tar elkostnaderna efter att en viss nivå har uppnåtts men de pengarna ska betalas tillbaka senare.
  2. Det innebär att om priset stiger och blir högre än förra hösten så ska man kunna skjuta upp betalningen till en senare tidpunkt då priserna har sjunkit igen”, sa Danmarks socialdemokratiska statsminister Mette Frederiksen när åtgärderna presenterades.

På Dansk Erhverv är man på det hela nöjd med modellen. “Det är riktigt bra att regeringen nu agerar och den aviserade modellen är generellt sett vettig. Behovet är stort, eftersom många medborgare och företag just nu brottas med mycket höga energiräkningar.

Var ligger Sveriges vindkraftverk?

I delar av det skånska slättlandskapet utgör vindkraftverk numera en vanlig syn. Elproduktion med vindkraft i Sverige 2001-2022 Vindkraften har vuxit snabbt sedan 2006. Vindkraft i Sverige med utveckling av den moderna vindkraften började i mitten av 1970-talet men det dröjde innan den började användas i större skala. Först år 2007 var elproduktionen över 1 TWh/år. Det sker en snabb teknikutveckling.

Den tydligaste trenden är att vindkraftverken blir större i alla avseenden såväl när det gäller installerad effekt, höjd och rotordiameter. Sett i ett internationellt perspektiv har vindkraftsprojekt i Sverige förhållandevis höga navhöjder. Det kan förklaras med att nya vindkraftsparker ofta byggs i skogslandskap vilket gör det viktigt att komma upp i höjd för att minska turbulens och nå vindar som bromsats mindre av skogen.

Sverige är indelat i fyra elområden. Vindkraftens installerade effekt fördelad på elområdena 2018 från norr till söder framgår av bilden över Installerad effekt per elområde. Ny produktion lokaliseras i stor utsträckning till de norra delarna av landet där det finns utrymme att bygga stora vindkraftparker.

Större vindkraftverk fanns 2020 i 189 av landets 290 kommuner. Piteå kommun har störst installerad effekt från vindkraft. Under 2022 installerades 2,1 GW ny vindkraft. Vid utgången av 2022 fanns 5 251 större vindkraftverk i Sverige med en sammanlagd effekt 14 227 MW. Vindkraften bidrog 2022 med 33,0 TWh el vilket var 20 % av elproduktionen och 24 % av elanvändningen.

Under 2023 beräknas enligt tubintillverkarnas orderböcker 2,1 GW ny vindkraft installeras i Sverige.2025 beräknas elproduktionen i Sverige från vindkraft vara 52,7 TWh. Svenska kraftnät räknar i Långsiktig marknadsanalys 2021 med mellan 72–160 TWh elproduktion från vindkraft 2040 beroende på scenariealternativ,

Hur mycket äger Kina av svensk vindkraft?

Tre frågor om: Kinesiskt ägande av vindkraft i Sverige Oscar Almén svarar på tre frågor om kinesiskt ägande av vindkraft i Sverige. Foto: Heiko Junge/NTB, Storyblocks, SVT. Montage: SVT Kina äger 19,7 procent av vindkraften i Norrbotten. Det är något som regeringen är vaksam kring.

Oscar Almén arbetar för Totalförsvarets forskningsinstitut med särskilt fokus på Kina och Sydostasien. Han har bland annat kartlagt Hör hans tre svar om kinesiskt ägande i videon.

Auktoritär betyder med ett annat ord: diktatorisk. Antagonistiska handlingar betyder med med annat ordval: fientliga handlingar. Publicerad 16 mars 2022 kl 05:30 SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant.

Är svensk vindkraft subventionerad?

Från och med 2010 utgår inga statliga subventioner till vindkraften. Det teknikneutrala elcertifikatsystemet är ett gemensamt stödsystem för alla förnybara kraftslag, av vilka bioenergi under lång tid var den enskilt största mottagaren. Eftersom målet uppnåddes nära ett decennium i förtid stängs systemet 2021.

Hur mycket svensk vindkraft ägs av Kina?

Förutom Markbygden i Piteå har CGN investerat 16 miljarder kronor i över 300 vindkraftverk i bland annat Bollnäs, Gällivare och Ljusdal. Sammantaget står den kinesiska energijätten för en femtedel av alla investeringar i ny svensk vindkraft mellan 2017 till 2022.

Hur högt är världens största vindkraftverk?

Här testas världens högsta vindkraftverk Från mark till när vingspetsen står rakt upp är det dryga 271 meter. På på nordöstra Jylland finns plats för nio havsbaserade vindkraftverk. – Det är världens största som står här bakom, säger Peter Musgaard Sauer som är koordinator på besökscentret. Nyligen danska folketinget om en mångdubbling av sol- och vindkraft – även med utblick mot Europa.

Hur många vindkraftverk finns det i Norge?

Enligt NVE har Norge idag 33,4 gigawatt vattenkraft, 4,7 gigawatt landbaserad vindkraft och 0,7 gigawatt värmekraft. Havsvinden ska användas för att täcka den förväntade ökade elförbrukningen i Norge under de kommande åren och den kommer även att hjälpa övriga Europa med omställningen till förnybar energi.

Hur många vindkraftverk finns det i Stockholm?

Femte året utan ny vindkraft i Stockholm Vindkraftsutbyggnaden i Sverige satte nya rekord i fjol, i både antal och effekt, men de nya vindkraftverken är ojämt fördelade över landet. Stockholms län har inte byggt nya vindkraftverk på fem år. Totalt fanns i slutet av förra året 26 vindkraftverk i Stockholms län, med en sammanlagd maxeffekt på 61 megawatt, Hur Många Vindkraftverk Finns Det I Sverige Ladda ner den här grafen som Totalt producerade länets vindkraft 159 gigawattimmar el under fjolåret, vilket motsvarar ungefär 1 procent av den totala elkonsumtionen. Här finns det stora regionala skillnader. I Jämtland produceras med råge mer vind-el än man konsumerar, medan Västmanland, Södermanland, Stockholms och Uppsala län inte täcker mer än en procent av länets konsumtion med den regionala produktionen. Hur Många Vindkraftverk Finns Det I Sverige Ladda ner den här grafen som Störst installerad vindkraftseffekt bland landets län finns nu i, med 1 870 megawatt, och här skedde också den största utbyggnaden. Bland kommunerna i Stockholms län ligger i topp i effektligan.

Län Antal verk Maxeffekt (MW)
22 58
3 3
Nynäshamn
Sigtuna
1 <1
Lidingö
Solna
Sundbyberg
Nacka
Södertälje
Stockholm
Sollentuna
Danderyd
Täby
Nykvarn
Upplands-Bro
Tyresö
Haninge
Salem
Botkyrka
Huddinge
Ekerö
Järfälla
Värmdö
Vallentuna
Upplands Väsby

Varför står många vindkraftverk stilla?

Det beror oftast på planerade serviceinsatser på vindkraftverket eller att vindkraftverket har tekniska fel och står stilla i väntan på servicetekniker. Att vindkraftverk står stilla kan också bero på att det inte finns plats för mer el på elnätet för tillfället.

Hur många vindkraftverk står stilla?

Många ställer sig frågande till varför ett tjugotal av de hundra vindkraftverken i östra Markbygden står stilla trots att övriga verk snurrar. Per Olofsson, operativ chef på Svevind solutions som sköter underhåll och drift åt Enercon, förklarar. – Det är helt naturligt att de står stilla, fast de ser färdiga ut.

Hur många vindkraftverk fanns det i Sverige år 2010?

Vindkraften ökar kraftigt i Sverige De första demonstrationsverken byggdes på 1980-talet och sedan år 1990 har antalet vindkraftverk ökat varje år för att vid 2010 års slut vara 1 655 stycken.

Hur mycket pengar får man för ett vindkraftverk?

Vindkraft – en bra affär för markägaren ons, feb 29, 2012 11:57 CET Att arrendera ut mark för vindkraftsprojektering är ofta en lönsam affär för markägare. Normalt ligger arrendet för ett vindkraftverk på cirka 150 000 kronor per år. – Det innebär 3 miljoner kronor i intäkter till markägaren under de cirka 20 år som är ett vindkraftverks beräknade livslängd, säger CRC Vindkrafts vd Claes Bühler.

  • Ett normalt vindkraftverk tar endast i anspråk den yta av marken som krävs för att gjuta fast tornet.
  • Det innebär att jord- och skogsbruk ofta kan bedrivas som vanligt i anslutning till verket.
  • För markägaren innebär det ett effektivt och lönsamt användande av sin mark.
  • När vi projekterar mark för etablering av vindkraft har vi alltid en nära och personlig dialog med markägaren.

Förutom ersättning för arrende kan vi i samband med bygget ofta hjälpa till att anlägga vägar och uppställningsplatser som är till nytta för markägarens ordinarie verksamhet, säger Claes Bühler. En markägare som planerar att upplåta sin mark för etablering av vindkraft är Svante Syk.

  • Tillsammans med ett 30-tal markägare har han varit med och bildat markägarföreningen Bråta vindkraftpark som förfogar över cirka 700 hektar mark fem kilometer norr om Hova.
  • Det är mark som Gullspångs kommun efter inventering har anvisat som särskilt lämplig för vindkraftsetablering.
  • Jag har huvudsakligen lågproducerande moss- och skogsmark så för mig som markägare är det ett bra sätt att få en vettig ekonomisk avkastning på marken.

Föreningen bidrar dessutom till uthållig och förnyelsebar energiproduktion på mark som ligger långt ifrån bebyggelse och inte påverkar våra grannar, vilket känns väldigt positivt för oss som markägare. Markägarföreningen Bråta vindkraftpark har i dialog med CRC vindkraft krävt att ett av de planerade verken blir ett andelsverk som görs tillgängligt för delägande för alla som bor i kommunen.

  • Inte bara för de som äger mark i området.
  • Vi vill att så många kommuninvånare som möjligt blir delaktiga i det här projektet.
  • Det är inte bara markägare som ska tjäna pengar på vinden, den ska vara tillgänglig och till nytta för alla, säger Svante Syk.
  • För mer information, kontakta: Claes Bühler, vd CRC Vindkraft.

Tel: 070-546 94 84. E-post: [email protected] Svante Syk, markägarföreningen Bråta. Tel: 070-333 01 01. E-post: [email protected] CRC vindkraft startade sin verksamhet i Göteborg 2008 och arbetar med allt från prospektering av mark till leverans av nyckelfärdiga vindkraftverk.

  1. I februari 2012 inviger företaget sina två första vindkraftverk på Tjurhöjden i Molkom, 35 kilometer nordost om Karlstad i Värmlands län.
  2. Verken, som är de första kinesiska vindkraftverken som uppförs i Sverige, är levererade av Sinovel – världens näst största tillverkare och vindkraftverk.
  3. CRC Vindkraft projekterar just nu för ytterligare 24 verk på fyra olika platser, i första hand i Mellansverige.

: Vindkraft – en bra affär för markägaren